Det ligger en vit dimma bakom mars. Osynligt väder. Det är finfördelade vattendroppar i hela framtidsluften. Jag vill skapa vildkonst där, mitt ute i den tjocka dimman. Göra något anslående. Överväldigande. Svindlande sällsamt. Göra sånt man inte gör men som man skriver om. Vet bara inte riktigt vad ännu. 

 

Egentligen är jag redan rätt tom. Kulturkursen är slut. Malou säger aldrig aldrig mer. Jag lärde mig inte så mycket men fick poäng jag kan visa upp. Imorgon ska jag trassla ur håret och söka jobb.