Han sitter med benen i kors och meckar med elektronik. Solen är så varm att man grillar i parken. Han presenterar sig med skorrande skottlandbruten engelska att My name, is Organic Jim.

 

Mellan tre containrar sitter han, smyckad med de vackraste av sopor. Halsband, kallpressad rapsolja och en bärbar dator utan hårddisk. Han frågar om vi är bra på datorer. Vi säger Ja. 

 

Han är på väg, säger han. Kan inte vara kvar när ingen längre släpper in. Måste till och med gömma sig för de vita skåpbilarna, annars schasar de iväg honom. Tar hans saker som vilka sopor som helst.

Och att han måste dansa, skorrar han. Berättar hur han en gång dansade inför fler än tvåhundra. Att han den gången fick tio av tio möjliga i betyg trots att han haft fyra storlekar för stora skor. Han kanske åker till Gibraltar senare. För dansen. Eller någonstans i Spanien. 

 

Längre ner på gatan har ett uthyrningsföretag skrivit reklam i asfalten. Att var tredje minut hittar någon en lägenhet genom deras sida. Hittar hem. Var tredje minut. 

 

För tre minuter sedan: Han sade att vi såg så lyckliga ut. Att varje dag i våra liv måste vara som en SuperduperChristmasDay. Wow you look so lucky, guys. So lucky, my friends. 

Och att vi skulle söka på hans namn på Youtube, ifall vi har en dator som funkar. Att vi skulle söka på Organic Jim, Dancing.