Born to endure this kind of weather

Hon talar om en höstvårvinter och jag vet, det handlar om mig. Duo-karusell blev trialngeldrama som sen blev till tusentrassel. Just precis det. Tusentrassel med mig i mitten.
När jag vaknade var det måndag men jag hade förberett en ordning, för att inte fastna under täcket. Eller hamna i otakt med tiden. Det blir så omstädigt att rätta till.
En ordning: Gå försiktigt ner för trappan, blinka inte ens. Tänk på vilken lampknapp du tänder i badrummet, för strakt ljus kan få allt att falla. Allt att synas och förresten, glöm inte åt vilket håll ditt blod cirkulerar. Ifall någon frågar måste du kunna svaret.
Ibland blir jag tyst samtidigt som jag talar. Något om vatten, väder, tiden eller solen eller té. Tomma ord. Men alldeles för ofta talar jag om ett tusentrassel, med mig i mitten. Om en historisk duo-karusell. Bara för att när någon frågar hur ett hjärta fungerar, då vill jag kunna svaret.

'

ja, den känslan som aldrig riktigt vill gå över. tack! haha åh vad fint, tycker alla som skriver förtjänar en puss så.

finaste finaste finaste finaste gånger tusen