Where he kissed his girl, by the factory wall.

Mary och Dave bjöd oss ut på the last supper. Indiskt i Old town en sommarljummen tisdagskväll. 
 
Mary som känner med fingrarna i luften. Letar med hela sina händer efter känslan av vädret och orden för att förklara. Att hon känner havet i luften, säger hon. Som en osynlig dimma rullande in. För henne är väder en bekantskap, hon tar hårt i hand. 
 
Mary som tar Dave ifrån Polwarth till Leith, över kullar och ut till havet. Dave som låter henne fortsätta gå, så fort hans rullstol når sin gräns. De visar oss smaker och gator. Kärlek som växt med åren.
 
Vi går förbi en man med flöjt. Dirty old Town sjunger mellan husväggarna. Dave säger att han tycker om vårt umgånge. Att vi får honom att känna sig ung igen. Vi tackar. Detsamma. 
 
Sedan går vi hem. Långa omvägen runt hela parken. Plötsligt på väg igen. hem. 
Handen i handen, visslande vidare: I Smelled the spring on the smoky wind. Dreamed a dream by the old canal. And I Kissed my girl by the factory wall. 
 
Edinburghvår blir nu Falkenbergsommar och på vägen hem kysser vi varje fabriksvägg farväl med mjuka läppar. Varje inandning, väderluften som glider in i kroppen och känns av. Ifrån havet, en osynlig dimma. Rullande ut. 
 
Mary och Dave som bjöd oss ut på en sista dubbeldejt. Vi säger inte hejdå, för vi kommer nog tillbaka. Och Polwarth Gardens småfåglar pickar i sig våra sista brödsmulor på muren. Vi lämnar medan smultronblommorna ännu bara blommar.
 
 

Era tankar

Kommentera inlägget här:

Jag heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Min blogg:

Tanke:

Trackback
RSS 2.0