Någon dag när det regnar snö och inga löv finns kvar att falla. Då kanske jag fryser och kanske du med. Man kan ju hoppas att vi förstår hur två kan värmas tillsammans då. Men sålänge. Eller ifall det bara inte blir så, kan jag ju alltid lyssna på London Calling-vinylen i hennes mysiga vardagsrum. Dricka skumkaffe, se på fransk film och tänka att måndagar är nog bästa dagen ändå. För det känns verkligen så idag. Finmåndag.

(När skolan slutar nästan samtidigt som den börjar och när man har henne att bli glad över det med. När det ligger en september-ELLE i brevlådan och man verkligen lyckats skriva ett 4 cm långt stycke engelska. När det inte ens regnar och när löv faktiskt finns kvar att falla, flera miljoner.)

Man kan lyssna på det här också, och bli alldeles såndär när Patti Smith gråter åt att de sjunger hennes sång så fint. 


pussar.