Strangers on this road we are on
Vi är ändå som främlingar säger han.
Med knäna uppdragna till hakan säger jag bara att jag inget vet. För det är så det känns. Som att jag inget vet. Förutom varför hans spotifylistor heter sådär. Eller hur man öppnar hans skåpsluckor i köket. Sånt vet jag.
Han vet hur jag gör för att förstöra, för jag har gjort det förut.
Han kommer komma ihåg mig sån.
Och jag kommer komma ihåg hur man öppnar hans skåpsluckor i köket.
Era tankar
Postat av: johannakarolina
finaste finaste! ser fram emot att träffa er imorgon! sov gott om du inte redan gör det..
Postat av: oroshjärta
Men oj vad fint.
Postat av: nea
åh. jag dlr nästan när jag inser hur länge sedan jag läste din blogg (eller bloggar överhuvudtaget) men. du skriver så fint så det höjer livskvalitén lite.
Trackback
